Friday, 12 November 2010

Kan kallas uppdatering, förstås

Det är nu jag ska skriva något uppiggande och roligt, speciellt eftersom jag är så pepp att jag knappt kan skriva på tangentbordet. Hur blir man så peppad? Svaret är förstås att jag egentligen inte är pepp, utan att jag bara tror det. Det kan gå så när man lyssnar på the Hives och har spenderat de senaste timmarna på Briggen drickandes kaffe med Amanda och diverse olika personer som kände för att kika förbi. Detta, plus den annalkande vintern, är nog det egentliga svaret till att mina händer skakar en del. 

Lajvet var ganska bra, jag frös inte, sov i en ordentlig säng i ett tält (utan värme med stora hål i) och hade väldigt skoj vissa tider på dagen. Jag spelade drottningens utsända i fredsförhandligarna mellan Carduus och Delian, det hela slutade i lördags med att alla parter (utom regenterna för de olika länderna) skrev på ett tvåårigt fredsfördrag och en fin liten fest för att fira nationaldagen (Låt mig förkunna med fanan i hand, att jag hellre dör än förråder mitt land). Måste tacka Petra för en underbar nationalsång, en sång som spelas på repeat i mitt hjärta. 

Det bästa med hela lajvet var egentligen helgen innan, när Emilia och Julia kom hem till mig och mamma Håkansson. Vi sydde, åt tacos och loppisfyndade. Klänningarna blev jättefina och jag hoppas att dom värmde mina fina vänner på lajvet. Det verkar ha blivit ett Carduus/Pegas-mode den senaste tiden att ha snygga Cotehardies. Har för mig att det var Linda Clarin som startade det för ganska länge sen, men förra hösten hade både jag och Tove varsin och sen dess har det bara blivit fler som skaffat sig en (Hurra för 1300-tal!). Ojoj, nu svävade jag iväg igen.
Loppisfynden för mig blev en helt underbar fårskinnsrock för 150 kronor. Eller, till slut blev det faktiskt 140 och en bunt horn för 40 spänn. Nöjd som en ... toka? För mina värdshusvärdinnors del blev det en korg, ljuskrona, bestick och madrass. Det krångliga blev sen när vi vart tvungna att trycka in allt i bilen. Det var ett äventyr i sig. Men det gick, och efter ett litet stopp på E22an slutade det låta från spännbanden med. Hehe

Jaha, vad ska jag göra nu då? Är som vanligt sugen på att göra en uppsättning manskläder. Frågan är om jag ska göra 1200-tal eller 1300-tal i så fall. Jag har redan ett par hosor i ett roligt gult tyg, så då återstår ju bara en eller två kjortlar. Jag är ju förstås kär i 1300-talet, men 1200 var ju tanken från början.... Åh, vilka dilemman man kan ha ibland. :P 

Annars ser listan ut såhär:
- Sen 1300-talare i mitt gråa ylle, antingen moy-bog eller herjolfsnes
- Överklänning till min lila, snörade cotehardie
- Någon skojsig huvudbonad till de överstående
- Ny särk
- HORNPROJEKT! (Eller sagan om när jag ska lära mig att sätta igång med något och inte bara vela)
- allt annat som jag har glömt i denna stund

Ja...så var det ju det där med att man ska avsluta inläggen på något vitsigt sätt...som aldrig går nå vidare bra för mig. Så det blir inte så mycket mer än så här. 


No comments:

Post a Comment