Thursday, 29 January 2015

Om klänningslängd - About dress length

Som svar på diskussioner i olika facebookgrupper jag är med i som jag sett och deltagit i så bestämde jag mig för att skriva ett inlägg om klänningslängd. Precis som vanligt fokuserar jag på 1300-talet och den absoluta början av 1400-talet, men vissa av tankarna går att applicera i många reenactmentsammanhang. Formateringen verkar inte riktigt hänga med idag, men jag ska försöka fixa det så snart som möjligt.

In response to recent discussions in different Facebook groups I decided to write something about dress length. As usual I'm focusing mainly on the 14th and very early 15th century, but some of the thoughts are valid in lots of living history situations. The text format doesn't seem to be on the right track today, but I'll try to edit it as soon as possible.


Vad kan vi egentligen säga om medeltidsmänniskan? En hel del. Vi kan prata om medellivslängd, vanliga sjukdomar, hur långa de var och till och med säga något om vad de åt baserat på analyser av deras skelett. Vi kan se vilka moden som rådde, vad som ansågs exklusivt och vilka saker som var så viktiga för människorna att de bestämde vem som skulle få vad som arv genom att titta i manuskript, läsa testamenten och andra bevarade skrifter. Vi vet otroligt mycket om människorna som levde på medeltiden, men samtidigt vet vi inte mycket alls.

What can we tell about the medieval man? A lot really. We can talk about general life span, common deceases, how tall they were and even say something about ther diet based on analysis of their bones. We can see what was fashion, what was seen as exclusive and which things that was so dear to the humans that they decided who got what when they died, by looking in manuscripts, read wills and other preserved texts. We know so much about the people living in the medival times, but at the same time we know so little.

Om man tittar på dagens samhälle så inser man att det finns en mängd outtalade regler och normer. Du kan ha bikini på stranden, men inte i mataffären. Kommer du i shorts och flip-flops så kan du bli nekad inträde på krogen. Blåstället passar inte på den dyra restaurangen. Det gäller inte bara klädkoder utan dessa finns överallt i samhället. Andra exempel kan vara att man inte talar högt på bibliotek eller går på spårvagnen innan alla klivit av. Dessa är saker som de flesta vet och de som gör fel ser man som konstiga. Saker som man inte bryr sig om att skriva ned eller framföra eftersom vi förväntar oss att alla vet om dem. Detsamma gällde på medeltiden! Vi har svårt att föreställa oss de outtalade regler och normer som fanns då eftersom de var outtalade. Vi kan vara säkra på att det fanns sådana - det har det gjort i alla tider - men vi måste helt och hållet lämna våra egna tankar om hur saker och ting ska vara för att kunna göra oss en uppfattning om medeltidsmänniskans tankar.

When looking at todays society you realise that there are all kinds of unspoken rules and norms. You can were a bikini at the beach, but not at the grocery store. If you come to the night club wearing shorts and flip-flop shoes you would probably be denied entrance. Blue workwear overalls wouldn't be appropriate at the nice restaurant. This does not only apply to dress code but is present everywhere in society. Other examples could be that you shouldn't speak loud at the library or that you should let people off the tram before stepping in yourself. These are things that most people know and those who don't and do these things the wrong way are looked upon as weird. These are things that no one writes down or speak of because we expect everyone to know about them. The same thing was around at the medieval times! We have a hard time knowing those unspoken rules that was then because they were unspoken. We can be sure they had them - they have been around at all ages - but we need to leave all of our own thoughts about how things should be to be able to realise something about the medieval peoples thoughts.

Varför kan man inte applicera våra moderna ideal och tankar på medeltidsmänniskan då? För att de är just moderna. Vi har en helt annan kultur, helt andra maktstrukturer och framförallt en helt annan kunskap om världen omkring oss. Vi är - de flesta av oss i alla fall - inte på långa vägar lika religiösa som medeltidsmänniskan. Vi har svårt att tänka oss hur starkt kopplad medeltidsmänniskan var till Gud och kyrkan för vi inte har samma erfarenheter som dem. Klasskillnader var något helt annat tillbaka i tiden och man ser oftast väldigt tydligt vilken samhällsklass någon tillhör i manuskript.

Why can't you apply our modern ideals and thoughts on the medieval people? Because they are modern and nothing else. We have a totally different culture, a compleatly different structure of power and hierarchy and above all - a whole other concept of the world around us. We are - most of us at least - not near as religous as the medieval persons. We have a hard time grasping how closely connected they were to God and the church because we haven't got the same experience as they did. Different social classes was much more distinct and mostly the social class of persons in manuscript illuminations are very clear.

Kjollängder - Skirt length

Med ovanstående tankar går vi in på ämnet kjollängder. Överallt ser man mängder med argument för att kvinnor på medeltiden rimligtvis inte skulle ha så långa kjolar som manuskripten visar. Jag kommer lista några av de argument jag sett och förklara varför de inte är rimliga.
 

With above thoughts we enter the subject on dress/skirt length. Everywhere you see lots of arguments on why medieval women couldn't possibly have as long skirts on their dresses as they are pictured. I will list some of the arguments I've seen and explain why they're not reasonable.

Hs 2505 Speculum humanae salvationis Westfalen od. Köln, fol 37r, 1360



     - Det är smidigare att arbeta i en kortare kjol.Ja. Det håller jag med om, men jag tycker inte att det är ett bra argument för att göra kjolen på återskapade medeltidsklänningar kortare. De kortare kjolar man ser i manuskript är på sin höjd ankellånga. De som ser ut att vara kortare är, om man tittar närmare, upphissade i bältet för att kunna arbeta bättre. Eller dansa. Det finns det också exempel på.    

 - It's easier to work in a short skirtYes. I agree on that, but I don't think it's a good argument to make your medieval dress shorter. The short skirts you see in manuscripts are no shorter than to the ankles. Those that look even shorter are held up by the belt for better movement in hard work. Or for dancing - there are examples of that as well.


Romance of Alexander 1338-44 (margin) Bodl Lib 264.


     - Man hade en klänning för arbete och en till fint (eller man hade en klänning för inomhusbruk och en för utomhusbruk).Kanske om man hade gott om pengar, men för den vanliga människan hade man nog sällan mer än ett plaggset (alltså under- och överklänning). Textil var väldigt dyrbart och man gjorde sitt allra bästa för att ta hand om sina kläder. Vi har ju bildbevis på att man vid arbete hissade upp kjolen med hjälp av bältet. För en intressant kortfilm om textil under medeltiden så titta här.

     - You had one dress for working and one dress for fancier moments (or you had one for indoor use and one for outdoor use).Maybe if you were rich, but commoners probably very seldom had more than one set of garments (that is under- and overdress). Textiles were very expensive and you did your very best to tend for your clothing. We have several illuminations showing that you hooked up your skirt in your belt when doing hard work. See an interesting short video on textiles in the middle ages here

June from Très Riches Heures du Duc de Berry, 1412-1416



     - Det är så fruktansvärt opraktiskt.För oss ja, men för medeltidskvinnan kanske det var annorlunda. Man är född och uppvuxen med långa kjolar och vet inte hur det skulle vara annars. Dessutom lär man sig att hantera det - jag går själv annorlunda i mina medeltidskläder och sparkar på sätt och vis undan fållen när jag går. Man kan också vända på det. Hur praktiskt är det med högklackat? Och hur många har ändå på sig det varje dag? Eller trånga skor i allmänhet?  

     - It's so terribly impractical.To us - yes, but for the medieval women it might have been different. They were born and raised with long skirts and didn't know any other way. When walking a lot in long skirts you adjust to it - I walk different in my medieval clothing, sort of kicking the hem of the dress in front of me when walking. You could turn it the other way around. How practical are high heels? And how many does wear it every day anywhay? Or narrow shoes in general?

Bibliothèque nationale de France, Français 22545, f. 192v, late 14th century


     - Jag vet för jag arbetar på åkern/i ladugården/med hårt arbete i min vardag.Jag är hemskt ledsen, men vi har, som jag redan skrivit, helt andra ideal och normer än man hade på medeltiden. Att man har en erfarenhet nu innebär inte att samma regler gällde då. För min del vet jag att kvicksilver är giftigt, men det hindrar inte att man använde det som medicin i årtusenden. 

     - I know because I work at the field/in a barn/with hard labour every day.
I'm terribly sorry, but we have already stated that different ideals and norms reigned at the medieval times. That you have one experience now doesn't mean that the same rules applied then. For my part I know that mercury is toxic, but that didn't stop people from ingesting it as medicine for thousands of years.



WLB Cod.bibl.fol.5 Weltchronik, Trier, Germany. Fol 056r, c. 1383

     - Den som målade manuskriptet generaliserade/ville bara visa långa kjolar/tycker det är svårt att måla fötter.Det är fullt möjligt, men så länge det inte finns andra källor är det svårt. Vi måste bygga våra antaganden baserat på källor som finns - inte på rena spekulationer. Ja, det kan vara så att målaren har generaliserat, men så länge det är den enda källan så måste vi gå efter den.       Att målaren skulle ha svårt att måla fötter tycker jag inte är sannolikt. De som fick uppdragen att illustrera manuskripten var de bästa av sitt slag och torde inte ha svårt att måla varken händer eller fötter. Något ytterligare som talar emot det påståendet är att det finns många illustrationer av kvinnor med kjolar som "pölar" kring henne, men där fötter och skor sticker fram något, för att inte tala om alla mansfötter som finns i manuskripten.

     - The one painting the manuscript was genralising/just wanted to show long skirts/could'nt paint feet.That is entirely possible, but since we have no other sources we don't have much of an option. We have to build our assumptions on the sources that exist - not on pure speculatinon. Yes, it might have been so that the painter generalised, but as long as it's the only source it's the one we have to use.     The argument that the painter would have a hard time painting feet doesn't apply in my opinion. The painters who got the assignment to illuminate the manuscripts were the best of their kind and shouldn't have a hard time painting feet. Another thing speaking against that argument is the fact that there are several illustrations of women having skirts that "pool" around them, but with feet or shoes sticking out a bit, and we shouldn't forget that the manuscripts are full of the feet of men.  


Nouvelle acquisition latine 1673, fol. 55v, Italy 1390-1400


     - Det är skillnad på adel och bönder.
Ja, det är det, men kanske inte så skillnad som man tror. Modet och idealet var fortfarande samma för båda grupperna och det finns mängder av bilder som visar båda samhällsgrupperna med långa kjolar. Framförallt skiljer sig kläderna åt i material- och färgval. Det var det som utmärkte de rika från de andra.

     - There is a difference between rich and poor people.
Yes there is, but perhaps not as great of a difference as one would think. Fashion and ideal were still the same in both groups and there are several images showing both groups in long skirts. The things separating them are mainly material and colour choise. That was what separated the rich from the poor.


Luttrell Psalter, c. 1320-1340

Sammanfattningsvis - Summary
På medeltiden var man, då liksom nu, bunden av sin tids ideal. Att göra annorlunda var ofta lika med att vara utstött - något man verkligen inte ville vara. Modet och idealet var hellånga klänningar så det var mest troligt det man hade. Vid kroppsarbete eller vid dålig väderlek så hissade man upp kjolarna med hjälp av sitt bälte, men på marknader eller andra tillställningar hade man kjolen utsläppt i sin fulla längd.

In the medival times they were, just as now, bound to the ideal of their time. To do different was more often than not equal to being an outcast - something you'd rather not. Fashion and ideal was dresses of full length and is the most likely thing that they wore. At hard labour or bad weather you could hitch up your skirt in your belt, but at the market or other events you'd wear the skirt in its full lenght.


Så hur långa ska man göra sina klänningar?
Den första frågan är som alltid "Vem vill du föreställa?". Ska du göra en klänning till en adelskvinna? Då kan du med fördel göra den riktigt lång och pölande. Är det en klänning till en kvinna av lägre klass? Då skulle jag göra den så att den precis når till marken, eller som högst att den går till samma höjd som fotknölarna, och sedan hissa upp den om det behövs.


So how long should you make your dress?
As always you should ask yourself who you want to portait. Are you making a dress for a noble woman? Then make it really long and pooling. Is it a dress for a woman of a lower class? Then I'd make it so long that it just touches the ground, or at the most that it's of the length of your ankles and then hitch it up when needed. 


Me wearing my skirt hitched up in the wet grass

No comments:

Post a Comment